Lär dig läsa arabiska: alfabet, vokaler och uttal för nybörjare

Arabisk läsning bygger på ett litet antal mönster som återkommer: en handfull bokstavsformer, några punkter, tre korta vokaler, tre långa vokaler och ett fåtal tecken. Den här kursen går igenom dem ett i taget.

Kursen tar upp alla 28 arabiska bokstäver, de särskilda formerna och tecknen som hör till dem, i den ordning de brukar läras ut. Den lär dig att läsa — känna igen bokstäverna och ljuda vokaliserade ord — inte att tala eller skriva, och den är ingen grammatikkurs.

I uttalshjälpen betyder en dubbel vokal — ”aa”, ”uu”, ”ii” — att vokalen hålls längre. En dubbel konsonant betyder att konsonanten hålls längre; den säger alltså inte, som i svensk stavning, att vokalen före är kort. Och ”u” står för o-ljudet i ”bok”, inte för det svenska u-ljudet.

Lyssna-knapparna spelar upp inspelningar gjorda med en syntetisk röst, så de fungerar utan att du behöver ställa in något på din enhet.

  • ArabicKeyboard.co har skapat det här ljudet med en syntetisk röst. Ingen recitatör har spelats in.
  • Det här är hjälp med uttalet. Det är inte tajwid, och det är ingen förebild för recitation.
  • Om en inspelning inte spelas upp går ingenting i kursen förlorat: varje bokstav, ord och övning står på sidan att läsa.

Sparas bara i den här webbläsaren, på den här enheten. Det skickas aldrig någonstans.

ب baa b

Bokstaven

ب är ljudet ”b”. Den delar kropp med ت och ث — bara punkterna skiljer. Lär dig den här formen så har du det mesta av tre bokstäver.

Dess former

  • ب Ensam
  • بـ I början
  • ـبـ I mitten
  • ـب I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

Det är alltid samma bokstav. Kroppen sträcks ut när den fäster i grannbokstaven.

Så läses den

Med kort vokal

  • بَ ba
  • بُ bu
  • بِ bi

Med lång vokal

  • بَا baa
  • بُو buu
  • بِي bii

Med sukun — utan vokal

  • بْ b أَبْ ab i ett ord

Ljuden aj och au

  • بَيْ baj
  • بَوْ bau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ bba حَبَّ habba i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ban كِتَابًا kitaaban i ett ord
  • ـٌ bun كِتَابٌ kitaabun i ett ord
  • ـٍ bin كِتَابٍ kitaabin i ett ord
  • u — o-ljudet i ”bok”, inte det svenska u-ljudet
  • ingen vokal efter bokstaven
  • dubblerad — konsonanten hålls dubbelt så länge

Hitta den i riktiga ord

  • بَيْتٌ

    bajtun Betydelse: hus I början

  • كَبِيرٌ

    kabiirun Betydelse: stor I mitten

  • كَلْبٌ

    kalbun Betydelse: hund I slutet

Öva

  • Vilken läses ”bi”?

    Svar: بِ — Ja — det lilla tecknet under ger i-ljudet.

    Inte riktigt. Tecknet under bokstaven är kasra, och det ger i-ljudet. Försök igen.

  • Var står ب i كَبِير?

    Svar: I mitten — Precis — den står mellan كَ och ير och tar därför sin mittform.

    Titta på كَبِير igen. ب har en bokstav på var sida, alltså står den inte i någon ände.

Sedan: ت — samma kropp som du just lärt dig, med två punkter över i stället för en under. Tecknen som kan sitta på vilken bokstav som helst har du redan sett.

ت taa t

Bokstaven

ت är ljudet ”t”. Det är samma kropp som nyss, med två punkter över i stället för en under. Inget annat är nytt.

Dess former

  • ت Ensam
  • تـ I början
  • ـتـ I mitten
  • ـت I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ت fäster åt båda hållen, precis som ب. Punkterna sitter kvar över kroppen var den än står.

Så läses den

Med kort vokal

  • تَ ta
  • تُ tu
  • تِ ti

Med lång vokal

  • تَا taa
  • تُو tuu
  • تِي tii

Med sukun — utan vokal

  • تْ t أَتْ at i ett ord

Ljuden aj och au

  • تَيْ taj
  • تَوْ tau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ tta سِتَّةٌ sittatun i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً tan بِنْتًا bintan i ett ord
  • ـٌ tun بِنْتٌ bintun i ett ord
  • ـٍ tin بِنْتٍ bintin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • تَمْرٌ

    tamrun Betydelse: dadlar I början

  • كِتَابٌ

    kitaabun Betydelse: bok I mitten

  • بِنْتٌ

    bintun Betydelse: flicka I slutet

Öva

  • Vilken har två punkter över?

    Svar: ت — Ja — ب har en punkt under, ت har två över.

    Se efter hur många punkterna är, och om de sitter över eller under.

  • Var står ت i كِتَاب?

    Svar: I mitten — Precis — den står mellan كِ och اب.

    كِتَاب har en bokstav på var sida om ت. Försök igen.

Sedan: ث. Samma kropp en gång till, och nu tre punkter.

ث thaa th Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ث är engelskans ”th” i ”think” — det väsande, aldrig det tonande i ”this”. Svenskan har inte ljudet. Tre punkter över den kropp som nu börjar kännas bekant.

som engelskans ”th” i ”think”; svenskan har inte det ljudet

Dess former

  • ث Ensam
  • ثـ I början
  • ـثـ I mitten
  • ـث I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ث fäster åt båda hållen. Mitt i ett ord krymper kroppen, men de tre punkterna sitter kvar.

Så läses den

Med kort vokal

  • ثَ tha
  • ثُ thu
  • ثِ thi

Med lång vokal

  • ثَا thaa
  • ثُو thuu
  • ثِي thii

Med sukun — utan vokal

  • ثْ th أَثْ ath i ett ord

Ljuden aj och au

  • ثَيْ thaj
  • ثَوْ thau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ththa بَثَّ baththa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً than أَثَاثًا athaathan i ett ord
  • ـٌ thun أَثَاثٌ athaathun i ett ord
  • ـٍ thin أَثَاثٍ athaathin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • ثَلْجٌ

    thaldjun Betydelse: snö I början

  • كَثِيرٌ

    kathiirun Betydelse: många, mycket I mitten

  • أَثَاثٌ

    athaathun Betydelse: möbler I slutet

Öva

  • Vilken har tre punkter?

    Svar: ث — Ja — tre punkter gör den till ث.

    Räkna punkterna över varje bokstav. Försök igen.

  • Var står ث i كَثِير?

    Svar: I mitten — Precis — mellan كَ och ير.

    Läs كَثِير från höger till vänster: ث har en bokstav på var sida. Försök igen.

Sedan: ج, och en ny form. Hela familjen ب ت ث ligger bakom dig — en kropp, tre bokstäver.

ج djiim dj

Bokstaven

ج är ljudet i engelskans ”jam”. Den öppnar en familj på tre bokstäver som delar en rundad kropp: ج ح خ. Det enda som flyttar sig är punkten.

som engelskans ”j” i ”jam” — inte som svenskt ”dj” i ”djur”, där d:et är stumt

Dess former

  • ج Ensam
  • جـ I början
  • ـجـ I mitten
  • ـج I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ج fäster åt båda hållen. I början och i mitten trycks kroppen ihop och svansen försvinner; i slutet öppnar den sig igen.

Så läses den

Med kort vokal

  • جَ dja
  • جُ dju
  • جِ dji

Med lång vokal

  • جَا djaa
  • جُو djuu
  • جِي djii

Med sukun — utan vokal

  • جْ dj أَجْ adj i ett ord

Ljuden aj och au

  • جَيْ djaj
  • جَوْ djau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ddja سَجَّلَ sadjdjala i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً djan تَاجًا taadjan i ett ord
  • ـٌ djun تَاجٌ taadjun i ett ord
  • ـٍ djin تَاجٍ taadjin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • جَمَلٌ

    djamalun Betydelse: kamel I början

  • نَجْمٌ

    nadjmun Betydelse: stjärna I mitten

  • تَاجٌ

    taadjun Betydelse: krona I slutet

Öva

  • Vilken bokstav låter som ”j” i engelskans ”jam”?

    Svar: ج — Ja — det är ج.

    Leta efter den rundade kroppen med en enda punkt inuti. Försök igen.

  • Var står ج i نَجْم?

    Svar: I mitten — Precis — mellan نَ och م.

    ج i نَجْم har en bokstav på var sida. Försök igen.

Sedan: ح — samma kropp helt utan punkt, och ett ljud som svenskan inte har.

ح ḥaa Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ح är ett kraftigt väsande h, format långt ner i strupen — mycket längre ner än ett svenskt h. Det är kroppen från ج, utan punkt. Börja med att känna igen den; ljudet kommer med övning.

ett kraftigt väsande h, format långt ner i strupen

Dess former

  • ح Ensam
  • حـ I början
  • ـحـ I mitten
  • ـح I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ح fäster åt båda hållen och byter form rejält mellan början, mitten och slutet. Alla fyra är värda en titt.

Så läses den

Med kort vokal

  • حَ ḥa
  • حُ ḥu
  • حِ ḥi

Med lång vokal

  • حَا ḥaa
  • حُو ḥuu
  • حِي ḥii

Med sukun — utan vokal

  • حْ أَحْ aḥ i ett ord

Ljuden aj och au

  • حَيْ ḥaj
  • حَوْ ḥau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ḥḥa صَحَّ ṣaḥḥa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ḥan مِلْحًا milḥan i ett ord
  • ـٌ ḥun مِلْحٌ milḥun i ett ord
  • ـٍ ḥin مِلْحٍ milḥin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • حِصَانٌ

    ḥiṣaanun Betydelse: häst I början

  • بَحْرٌ

    baḥrun Betydelse: hav I mitten

  • مِلْحٌ

    milḥun Betydelse: salt I slutet

Öva

  • Vilken bokstav är det kraftigt väsande h:et?

    Svar: ح — Ja — ح, den helt utan punkt.

    Den delar kropp med ج och خ, men till skillnad från dem bär den ingen punkt. Försök igen.

  • Var står ح i بَحْر?

    Svar: I mitten — Precis — mellan بَ och ر.

    بَحْر har tre bokstäver, och ح står inte i någon ände. Försök igen.

Sedan: خ, den sista med den här kroppen. En punkt, placerad ovanpå.

خ khaa kh Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

خ är skrapljudet i tyskans ”Bach” eller spanskans ”jota”. Samma kropp igen, med en enda punkt över.

skrapljudet i tyskans ”Bach” eller spanskans ”jota”; svenskan har det inte

Dess former

  • خ Ensam
  • خـ I början
  • ـخـ I mitten
  • ـخ I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

خ fäster åt båda hållen och beter sig precis som ج och ح. Kan du läsa en av de tre kan du läsa alla tre.

Så läses den

Med kort vokal

  • خَ kha
  • خُ khu
  • خِ khi

Med lång vokal

  • خَا khaa
  • خُو khuu
  • خِي khii

Med sukun — utan vokal

  • خْ kh أَخْ akh i ett ord

Ljuden aj och au

  • خَيْ khaj
  • خَوْ khau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ khkha سَخَّنَ sakhkhana i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً khan مَطْبَخًا maṭbakhan i ett ord
  • ـٌ khun مَطْبَخٌ maṭbakhun i ett ord
  • ـٍ khin مَطْبَخٍ maṭbakhin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • خُبْزٌ

    khubzun Betydelse: bröd I början

  • نَخْلَةٌ

    nakhlatun Betydelse: dadelpalm I mitten

  • مَطْبَخٌ

    maṭbakhun Betydelse: kök I slutet

Öva

  • Vilken har en punkt över?

    Svar: خ — Ja — punkten över gör den till خ.

    ج har sin punkt inuti kroppen, och ح har ingen alls. Försök igen.

  • Var står خ i مَطْبَخ?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    Läs مَطْبَخ från höger till vänster och hitta den sista bokstaven. Försök igen.

Sedan: د, och något nytt: en bokstav som bryter fästet.

د daal d

Bokstaven

د ger ljudet ”d”. Formen är enkel, och den hör till samma familj som ذ — en punkt skiljer dem åt.

Dess former

  • د Ensam
  • د I början
  • ـد I mitten
  • ـد I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

د kan ta emot fäste från bokstaven före, men den fäster aldrig i bokstaven efter. Det är därför ord ser ut att brytas efter ett د.

Så läses den

Med kort vokal

  • دَ da
  • دُ du
  • دِ di

Med lång vokal

  • دَا daa
  • دُو duu
  • دِي dii

Med sukun — utan vokal

  • دْ d أَدْ ad i ett ord

Ljuden aj och au

  • دَيْ daj
  • دَوْ dau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ dda رَدَّ radda i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً dan وَلَدًا waladan i ett ord
  • ـٌ dun وَلَدٌ waladun i ett ord
  • ـٍ din وَلَدٍ waladin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • دَارٌ

    daarun Betydelse: hus, hem I början

  • مَدْرَسَةٌ

    madrasatun Betydelse: skola I mitten

  • يَدٌ

    jadun Betydelse: hand I slutet

Öva

  • Vilken läses ”du”?

    Svar: دُ — Ja — den lilla öglan över ger u-ljudet.

    Inte riktigt. Den lilla öglan över bokstaven är damma, och den ger u-ljudet. Försök igen.

  • Vad är det speciella med د?

    Svar: Den fäster aldrig i nästa bokstav. — Just det — fästet slutar efter د, och nästa bokstav börjar om på nytt.

    Titta på مَدْرَسَة igen: م går in i د, men ingenting fortsätter ut ur den. Försök igen.

Sedan: ذ — samma form med en punkt över, och samma vägran att fästa framåt.

ذ dhaal dh Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ذ är engelskans tonande ”th” i ”this”. Det är ett د med en punkt över, och i ett ord beter den sig likadant.

som engelskans ”th” i ”this”; svenskan har inte det ljudet

Dess former

  • ذ Ensam
  • ذ I början
  • ـذ I mitten
  • ـذ I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

Precis som د tar ذ emot fäste från bokstaven före och ger aldrig något till bokstaven efter.

Så läses den

Med kort vokal

  • ذَ dha
  • ذُ dhu
  • ذِ dhi

Med lång vokal

  • ذَا dhaa
  • ذُو dhuu
  • ذِي dhii

Med sukun — utan vokal

  • ذْ dh أَذْ adh i ett ord

Ljuden aj och au

  • ذَيْ dhaj
  • ذَوْ dhau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ dhdha لَذَّ ladhdha i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً dhan تِلْمِيذًا tilmiidhan i ett ord
  • ـٌ dhun تِلْمِيذٌ tilmiidhun i ett ord
  • ـٍ dhin تِلْمِيذٍ tilmiidhin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • ذَهَبٌ

    dhahabun Betydelse: guld I början

  • تَذْكِرَةٌ

    tadhkiratun Betydelse: biljett I mitten

  • تِلْمِيذٌ

    tilmiidhun Betydelse: elev I slutet

Öva

  • Vilken är ”dh”, som i engelskans ”this”?

    Svar: ذ — Ja — punkten över gör د till ذ.

    Bara en av dem bär en punkt, och det är den som bytt ljud.

  • Vad har ذ gemensamt med د?

    Svar: Den fäster aldrig i nästa bokstav. — Just det — fästet slutar efter ذ, precis som efter د.

    Titta på تَذْكِرَة: تَ går in i ذ, men ingenting kommer ut ur den. Försök igen.

Sedan: ر, ännu en bokstav som aldrig fäster i den som följer.

ر raa r

Bokstaven

ر är ett ”r” som slås en gång med tungspetsen — ett rullat r, inte skorrande. Svansen dyker ner under raden.

slås en gång med tungspetsen, som ett rullat svenskt r

Dess former

  • ر Ensam
  • ر I början
  • ـر I mitten
  • ـر I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ر tar emot fäste från bokstaven före och ger aldrig något. Precis som د och ذ lämnar den en synlig lucka mitt i ordet.

Så läses den

Med kort vokal

  • رَ ra
  • رُ ru
  • رِ ri

Med lång vokal

  • رَا raa
  • رُو ruu
  • رِي rii

Med sukun — utan vokal

  • رْ r أَرْ ar i ett ord

Ljuden aj och au

  • رَيْ raj
  • رَوْ rau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ rra مَرَّ marra i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ran قَمَرًا qamaran i ett ord
  • ـٌ run قَمَرٌ qamarun i ett ord
  • ـٍ rin قَمَرٍ qamarin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • رَجُلٌ

    radjulun Betydelse: man I början

  • قَرْيَةٌ

    qarjatun Betydelse: by I mitten

  • قَمَرٌ

    qamarun Betydelse: måne I slutet

Öva

  • Vad stämmer om ر?

    Svar: Den fäster aldrig i nästa bokstav. — Precis — som د och ذ tar ر emot fäste men ger aldrig något.

    Titta på قَرْيَة: قَ går in i ر, och sedan börjar ي om på nytt. Försök igen.

  • Var står ر i قَمَر?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    قَمَر slutar på ر. Försök igen.

Sedan: ز. Samma krok, med en punkt över.

ز zaaj z

Bokstaven

ز är ett tonande s — engelskans ”z” i ”zoo”, inte det svenska z:et. Det är ett ر med en punkt över, och den beter sig likadant: den fäster aldrig framåt.

ett tonande s, som engelskans ”z” i ”zoo”; svenskt z uttalas som vanligt s

Dess former

  • ز Ensam
  • ز I början
  • ـز I mitten
  • ـز I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ز tar emot fäste från bokstaven före och ger inget. Punkten sitter över kroken i alla lägen.

Så läses den

Med kort vokal

  • زَ za
  • زُ zu
  • زِ zi

Med lång vokal

  • زَا zaa
  • زُو zuu
  • زِي zii

Med sukun — utan vokal

  • زْ z أَزْ az i ett ord

Ljuden aj och au

  • زَيْ zaj
  • زَوْ zau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ zza هَزَّ hazza i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً zan مَوْزًا mauzan i ett ord
  • ـٌ zun مَوْزٌ mauzun i ett ord
  • ـٍ zin مَوْزٍ mauzin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • زَيْتٌ

    zajtun Betydelse: olja I början

  • خِزَانَةٌ

    khizaanatun Betydelse: skåp I mitten

  • مَوْزٌ

    mauzun Betydelse: bananer I slutet

Öva

  • Vilken är det tonande s-ljudet?

    Svar: ز — Ja — en punkt över, och ljudet ändras.

    De två delar samma krok. Bara en av dem bär en punkt. Försök igen.

  • Var står ز i خِزَانَة?

    Svar: I mitten — Precis — efter خِ och före ا.

    ز i خِزَانَة har bokstäver på båda sidor. Försök igen.

Sedan: س, och dess lilla rad med tänder.

س siin s

Bokstaven

س är ett vanligt tonlöst ”s”. De tre små tänderna är lätta att känna igen, och det är samma tänder som i ش.

alltid tonlöst, som i ”sol”

Dess former

  • س Ensam
  • سـ I början
  • ـسـ I mitten
  • ـس I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

س fäster åt båda hållen. I slutet av ett ord följs tänderna av en bred skål; i mitten ligger de platt på raden.

Så läses den

Med kort vokal

  • سَ sa
  • سُ su
  • سِ si

Med lång vokal

  • سَا saa
  • سُو suu
  • سِي sii

Med sukun — utan vokal

  • سْ s أَسْ as i ett ord

Ljuden aj och au

  • سَيْ saj
  • سَوْ sau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ssa حَسَّ ḥassa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً san دَرْسًا darsan i ett ord
  • ـٌ sun دَرْسٌ darsun i ett ord
  • ـٍ sin دَرْسٍ darsin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • سَمَكٌ

    samakun Betydelse: fisk I början

  • عَسَلٌ

    ʿasalun Betydelse: honung I mitten

  • دَرْسٌ

    darsun Betydelse: lektion I slutet

Öva

  • Vilken bokstav är ”s”?

    Svar: س — Ja — raden med tänder är س.

    Den ena är en enda kropp med en punkt under; den andra har tre små tänder. Försök igen.

  • Var står س i دَرْس?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    دَرْس slutar på س. Försök igen.

Sedan: ش — samma tänder, med tre punkter över.

ش shiin sh Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ش är engelskans ”sh” i ”ship”. Rikssvenskan har inte riktigt det ljudet — sje-ljudet i ”sjal” ligger i närheten men är ett annat ljud, så utgå från engelskan. Samma tänder som س, med tre punkter ovanpå.

som engelskans ”sh” i ”ship”; rikssvenskan har inte det ljudet, och sje-ljudet i ”sjal” är ett annat ljud

Dess former

  • ش Ensam
  • شـ I början
  • ـشـ I mitten
  • ـش I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ش fäster åt båda hållen och beter sig precis som س. De tre punkterna sitter över tänderna var den än står.

Så läses den

Med kort vokal

  • شَ sha
  • شُ shu
  • شِ shi

Med lång vokal

  • شَا shaa
  • شُو shuu
  • شِي shii

Med sukun — utan vokal

  • شْ sh أَشْ ash i ett ord

Ljuden aj och au

  • شَيْ shaj
  • شَوْ shau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ shsha رَشَّ rashsha i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً shan قُمَاشًا qumaashan i ett ord
  • ـٌ shun قُمَاشٌ qumaashun i ett ord
  • ـٍ shin قُمَاشٍ qumaashin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • شَمْسٌ

    shamsun Betydelse: sol I början

  • مِشْمِشٌ

    mishmishun Betydelse: aprikoser I mitten

  • قُمَاشٌ

    qumaashun Betydelse: tyg I slutet

Öva

  • Vilken är ”sh”-ljudet?

    Svar: ش — Ja — tre punkter gör س till ش.

    Tänderna är identiska. Titta ovanför dem. Försök igen.

  • Var står ش i شَمْس?

    Svar: I början — Precis — ش öppnar ordet och س avslutar det.

    شَمْس börjar med en av de två bokstäverna och slutar med den andra. Försök igen.

Sedan: ص, den första av de tunga bokstäverna.

ص ṣaad Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ص ligger nära ”s”, men är tyngre och formas längre bak i munnen. Den färgar vokalen bredvid, och därför låter den mörkare än س.

som ”s”, men tyngre och längre bak i munnen

Dess former

  • ص Ensam
  • صـ I början
  • ـصـ I mitten
  • ـص I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ص fäster åt båda hållen. Öglan är sig lik; bara svansen ändras.

Så läses den

Med kort vokal

  • صَ ṣa
  • صُ ṣu
  • صِ ṣi

Med lång vokal

  • صَا ṣaa
  • صُو ṣuu
  • صِي ṣii

Med sukun — utan vokal

  • صْ أَصْ aṣ i ett ord

Ljuden aj och au

  • صَيْ ṣaj
  • صَوْ ṣau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ṣṣa قَصَّ qaṣṣa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ṣan قَفَصًا qafaṣan i ett ord
  • ـٌ ṣun قَفَصٌ qafaṣun i ett ord
  • ـٍ ṣin قَفَصٍ qafaṣin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • صَبَاحٌ

    ṣabaaḥun Betydelse: morgon I början

  • عُصْفُورٌ

    ʿuṣfuurun Betydelse: fågel I mitten

  • قَفَصٌ

    qafaṣun Betydelse: bur I slutet

Öva

  • Vilket av dem är det tyngre ljudet?

    Svar: صَ — Ja — ص är den tyngre.

    Den ena är det lätta ”s”:et och den andra det tunga. Den tunga har en sluten ögla. Försök igen.

  • Var står ص i عُصْفُور?

    Svar: I mitten — Precis — den kommer efter عُ och före فُ.

    Ordet börjar på ع och slutar på ر, så leta däremellan. Försök igen.

Sedan: ض — samma ögla med en punkt, och den tunga partnern till د.

ض ḍaad Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ض är ett tungt ”d”, format längre bak än د, och det mörknar vokalen bredvid. Det är ett ص med en punkt över. Arabiskan kallas ibland ”ض:s språk”, så ovanligt är ljudet.

som ”d”, men tyngre, och det mörknar vokalen bredvid

Dess former

  • ض Ensam
  • ضـ I början
  • ـضـ I mitten
  • ـض I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ض fäster åt båda hållen och följer ص exakt. Punkten sitter över öglan i alla lägen.

Så läses den

Med kort vokal

  • ضَ ḍa
  • ضُ ḍu
  • ضِ ḍi

Med lång vokal

  • ضَا ḍaa
  • ضُو ḍuu
  • ضِي ḍii

Med sukun — utan vokal

  • ضْ أَضْ aḍ i ett ord

Ljuden aj och au

  • ضَيْ ḍaj
  • ضَوْ ḍau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ḍḍa عَضَّ ʿaḍḍa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ḍan أَرْضًا arḍan i ett ord
  • ـٌ ḍun أَرْضٌ arḍun i ett ord
  • ـٍ ḍin أَرْضٍ arḍin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • ضِفْدَعٌ

    ḍifdaʿun Betydelse: groda I början

  • أَخْضَرُ

    akhḍaru Betydelse: grön I mitten

  • أَبْيَضُ

    abjaḍu Betydelse: vit I slutet

Öva

  • Vilken är det tunga ”d”:et?

    Svar: ض — Ja — ett ص plus en punkt ger ض.

    ص är det tunga ”s”:et. En punkt till gör det till det tunga ”d”:et. Försök igen.

  • Var står ض i أَبْيَض?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    أَبْيَض slutar på ض. Försök igen.

Sedan: ط, ännu en tung bokstav, och ännu ett par.

ط ṭaa Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ط är ett tungt ”t”: samma ställe i munnen som ت, men med flatare tunga och mörkare vokal bredvid.

som ”t”, men tyngre, och det mörknar vokalen bredvid

Dess former

  • ط Ensam
  • طـ I början
  • ـطـ I mitten
  • ـط I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ط fäster åt båda hållen, och ovanligt nog ändras formen knappt. Det lodräta strecket finns alltid där.

Så läses den

Med kort vokal

  • طَ ṭa
  • طُ ṭu
  • طِ ṭi

Med lång vokal

  • طَا ṭaa
  • طُو ṭuu
  • طِي ṭii

Med sukun — utan vokal

  • طْ أَطْ aṭ i ett ord

Ljuden aj och au

  • طَيْ ṭaj
  • طَوْ ṭau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ṭṭa خَطَّ khaṭṭa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ṭan نَشَاطًا nashaaṭan i ett ord
  • ـٌ ṭun نَشَاطٌ nashaaṭun i ett ord
  • ـٍ ṭin نَشَاطٍ nashaaṭin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • طَبِيبٌ

    ṭabiibun Betydelse: läkare I början

  • مَطَارٌ

    maṭaarun Betydelse: flygplats I mitten

  • نَشَاطٌ

    nashaaṭun Betydelse: aktivitet I slutet

Öva

  • Vilken är det tunga ”t”:et?

    Svar: ط — Ja — ط är den tunga.

    Den ena är det lätta ”t” du redan kan. Försök igen.

  • Var står ط i مَطَار?

    Svar: I mitten — Precis — efter مَ och före ار.

    مَطَار har en bokstav på var sida om ط. Försök igen.

Sedan: ظ. Samma form, med en punkt över.

ظ ẓaa Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ظ är engelskans tonande ”th” i ”this” gjort tungt — den tunga partnern till ذ, skjuten längre bak. Det är ett ط med en punkt över.

engelskans tonande ”th” i ”this”, gjort tyngre och längre bak

Dess former

  • ظ Ensam
  • ظـ I början
  • ـظـ I mitten
  • ـظ I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ظ fäster åt båda hållen och håller formen lika stadigt som ط.

Så läses den

Med kort vokal

  • ظَ ẓa
  • ظُ ẓu
  • ظِ ẓi

Med lång vokal

  • ظَا ẓaa
  • ظُو ẓuu
  • ظِي ẓii

Med sukun — utan vokal

  • ظْ أَظْ aẓ i ett ord

Ljuden aj och au

  • ظَيْ ẓaj
  • ظَوْ ẓau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ẓẓa نَظَّفَ naẓẓafa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ẓan لَفْظًا lafẓan i ett ord
  • ـٌ ẓun لَفْظٌ lafẓun i ett ord
  • ـٍ ẓin لَفْظٍ lafẓin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • ظَرْفٌ

    ẓarfun Betydelse: kuvert I början

  • نَظِيفٌ

    naẓiifun Betydelse: ren I mitten

  • لَفْظٌ

    lafẓun Betydelse: ord, uttryck I slutet

Öva

  • Vilken har en punkt över?

    Svar: ظ — Ja — punkten gör den till ظ.

    Kropparna är identiska. Bara en bär en punkt. Försök igen.

  • Var står ظ i ظَرْف?

    Svar: I början — Precis — den öppnar ordet.

    ظَرْف börjar med ظ. Försök igen.

Sedan: ع — ljudet som kräver mest tålamod. Ta det lugnt.

ع ajn ʿ Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ع formas djupt nere i svalget. Svenskan har ingen motsvarighet, så vänta dig inget bekant ljud — börja med att känna igen bokstaven och låt ljudet komma med övningen.

ett djupt ljud, format längst ner i svalget

Dess former

  • ع Ensam
  • عـ I början
  • ـعـ I mitten
  • ـع I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ع fäster åt båda hållen, och formen ändras mycket beroende på om den står i början, mitten eller slutet av ordet. Alla fyra är värda en titt.

Så läses den

Med kort vokal

  • عَ ʿa
  • عُ ʿu
  • عِ ʿi

Med lång vokal

  • عَا ʿaa
  • عُو ʿuu
  • عِي ʿii

Med sukun — utan vokal

  • عْ ʿ أَعْ aʿ i ett ord

Ljuden aj och au

  • عَيْ ʿaj
  • عَوْ ʿau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ʿʿa شَعَّ shaʿʿa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ʿan شَارِعًا shaariʿan i ett ord
  • ـٌ ʿun شَارِعٌ shaariʿun i ett ord
  • ـٍ ʿin شَارِعٍ shaariʿin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • عَيْنٌ

    ʿajnun Betydelse: öga, källa I början

  • مَلْعَبٌ

    malʿabun Betydelse: lekplats I mitten

  • شَارِعٌ

    shaariʿun Betydelse: gata I slutet

Öva

  • Vilken bokstav är det djupa svalgljudet?

    Svar: ع — Ja — det är ع.

    Leta efter bokstaven med den öppna bågen och den långa svansen. Försök igen.

  • Var står ع i مَلْعَب?

    Svar: I mitten — Precis — den står mellan لْ och ب.

    Läs مَلْعَب från höger till vänster och hitta ع. Den har bokstäver på båda sidor. Försök igen.

Sedan: غ — samma form med en punkt, och ett ljud som formas nästan lika långt bak.

غ ghajn gh Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

غ är ett skrapande r längst bak i svalget. Rikssvenskan har inget sådant ljud; närmast kommer det skånska tungrots-r:et.

ett skrapande r längst bak i svalget; närmast kommer det skånska tungrots-r:et

Dess former

  • غ Ensam
  • غـ I början
  • ـغـ I mitten
  • ـغ I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

غ fäster åt båda hållen och byter form precis som ع. Punkten sitter över i alla lägen.

Så läses den

Med kort vokal

  • غَ gha
  • غُ ghu
  • غِ ghi

Med lång vokal

  • غَا ghaa
  • غُو ghuu
  • غِي ghii

Med sukun — utan vokal

  • غْ gh أَغْ agh i ett ord

Ljuden aj och au

  • غَيْ ghaj
  • غَوْ ghau

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً ghan فَارِغًا faarighan i ett ord
  • ـٌ ghun فَارِغٌ faarighun i ett ord
  • ـٍ ghin فَارِغٍ faarighin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • غُرْفَةٌ

    ghurfatun Betydelse: rum I början

  • صَغِيرٌ

    ṣaghiirun Betydelse: liten I mitten

  • فَارِغٌ

    faarighun Betydelse: tom I slutet

Öva

  • Vilken har en punkt över?

    Svar: غ — Ja — ett ع plus en punkt är غ.

    De två formerna är likadana. Titta ovanför dem. Försök igen.

  • Var står غ i صَغِير?

    Svar: I mitten — Precis — mellan صَ och ير.

    صَغِير har bokstäver på båda sidor om غ. Försök igen.

Sedan: ف, och ett lättare par.

ف faa f

Bokstaven

ف är ett vanligt ”f”. En punkt över ett litet runt huvud.

Dess former

  • ف Ensam
  • فـ I början
  • ـفـ I mitten
  • ـف I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ف fäster åt båda hållen. I början och i mitten vilar huvudet på raden; i slutet växer det ut till en bred skål.

Så läses den

Med kort vokal

  • فَ fa
  • فُ fu
  • فِ fi

Med lång vokal

  • فَا faa
  • فُو fuu
  • فِي fii

Med sukun — utan vokal

  • فْ f أَفْ af i ett ord

Ljuden aj och au

  • فَيْ faj
  • فَوْ fau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ ffa صَفَّ ṣaffa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً fan أَنْفًا anfan i ett ord
  • ـٌ fun أَنْفٌ anfun i ett ord
  • ـٍ fin أَنْفٍ anfin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • فِيلٌ

    fiilun Betydelse: elefant I början

  • سَفِينَةٌ

    safiinatun Betydelse: skepp I mitten

  • أَنْفٌ

    anfun Betydelse: näsa I slutet

Öva

  • Vilken läses ”fu”?

    Svar: فُ — Ja — den lilla öglan över ger u-ljudet.

    Den lilla öglan över bokstaven är damma, och den ger u-ljudet. Försök igen.

  • Var står ف i أَنْف?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    أَنْف slutar på ف. Försök igen.

Sedan: ق. Samma huvud, två punkter, och ett mycket djupare ljud.

ق qaaf q Ingen exakt svensk motsvarighet

Bokstaven

ق liknar ”k”, men formas mycket längre bak, nästan i svalget. Två punkter över skiljer den från ف.

som ”k”, men format mycket längre bak, nästan i svalget

Dess former

  • ق Ensam
  • قـ I början
  • ـقـ I mitten
  • ـق I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ق fäster åt båda hållen. I slutet av ett ord dyker den ner i en djup skål under raden — det är det säkraste sättet att skilja den från ف.

Så läses den

Med kort vokal

  • قَ qa
  • قُ qu
  • قِ qi

Med lång vokal

  • قَا qaa
  • قُو quu
  • قِي qii

Med sukun — utan vokal

  • قْ q أَقْ aq i ett ord

Ljuden aj och au

  • قَيْ qaj
  • قَوْ qau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ qqa دَقَّ daqqa i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً qan طَرِيقًا ṭariiqan i ett ord
  • ـٌ qun طَرِيقٌ ṭariiqun i ett ord
  • ـٍ qin طَرِيقٍ ṭariiqin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • قَلَمٌ

    qalamun Betydelse: penna I början

  • بَقَرَةٌ

    baqaratun Betydelse: ko I mitten

  • طَرِيقٌ

    ṭariiqun Betydelse: väg I slutet

Öva

  • Vilken har två punkter över?

    Svar: ق — Ja — ف har en punkt, ق har två.

    Räkna punkterna över varje bokstav. Försök igen.

  • Var står ق i طَرِيق?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    طَرِيق slutar på ق. Försök igen.

Sedan: ك. Härifrån är bokstäverna grupperade efter inlärningstakt och inte efter form — de delar inte längre kropp.

ك kaaf k

Bokstaven

ك är ett vanligt hårt ”k” — det som formas mot gommen, inte det djupa ljudet i ق.

alltid hårt k, som i ”ko” — aldrig tje-ljudet i ”kika”

Dess former

  • ك Ensam
  • كـ I början
  • ـكـ I mitten
  • ـك I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ك fäster åt båda hållen och ändras mer än de flesta: ensam har den ett litet streck inuti, och i början och mitten plattas den ut till en enkel krok.

Så läses den

Med kort vokal

  • كَ ka
  • كُ ku
  • كِ ki

Med lång vokal

  • كَا kaa
  • كُو kuu
  • كِي kii

Med sukun — utan vokal

  • كْ k أَكْ ak i ett ord

Ljuden aj och au

  • كَيْ kaj
  • كَوْ kau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ kka سُكَّرٌ sukkarun i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً kan سَمَكًا samakan i ett ord
  • ـٌ kun سَمَكٌ samakun i ett ord
  • ـٍ kin سَمَكٍ samakin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • كِتَابٌ

    kitaabun Betydelse: bok I början

  • مَكْتَبٌ

    maktabun Betydelse: skrivbord, kontor I mitten

  • سَمَكٌ

    samakun Betydelse: fisk I slutet

Öva

  • Vilken läses ”ki”?

    Svar: كِ — Ja — tecknet under ger i-ljudet.

    I-ljudet skrivs alltid under bokstaven. Försök igen.

  • Var står ك i مَكْتَب?

    Svar: I mitten — Precis — mellan مَ och تَب.

    مَكْتَب har bokstäver på båda sidor om ك. Försök igen.

Sedan: ل — en hög krok som du möter igen inuti الـ.

ل laam l

Bokstaven

ل är ett vanligt ”l”. Det är ett högt lodrätt streck, och det är värt att lära sig ordentligt: det är också bokstaven inuti الـ, det lilla ordet som inleder väldigt många substantiv.

Dess former

  • ل Ensam
  • لـ I början
  • ـلـ I mitten
  • ـل I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ل fäster åt båda hållen. I början och i mitten är det bara ett lodrätt streck; i slutet böjer det sig till en bred krok under raden.

Så läses den

Med kort vokal

  • لَ la
  • لُ lu
  • لِ li

Med lång vokal

  • لَا laa
  • لُو luu
  • لِي lii

Med sukun — utan vokal

  • لْ l أَلْ al i ett ord

Ljuden aj och au

  • لَيْ laj
  • لَوْ lau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ lla حَلَّ ḥalla i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً lan عَسَلًا ʿasalan i ett ord
  • ـٌ lun عَسَلٌ ʿasalun i ett ord
  • ـٍ lin عَسَلٍ ʿasalin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • لَيْلٌ

    lajlun Betydelse: natt I början

  • حَلِيبٌ

    ḥaliibun Betydelse: mjölk I mitten

  • عَسَلٌ

    ʿasalun Betydelse: honung I slutet

Öva

  • Vilken är bokstaven ”l”?

    Svar: ل — Ja — det höga strecket med böjd fot är ل.

    Den ena ligger lågt på raden med en punkt under. Den andra reser sig. Försök igen.

  • Var står ل i حَلِيب?

    Svar: I mitten — Precis — mellan حَ och يب.

    حَلِيب har bokstäver på båda sidor om ل. Försök igen.

Sedan: م, en liten ögla med en svans.

م miim m

Bokstaven

م är ett vanligt ”m”: en liten rund ögla, med en svans som går ner under raden när den står ensam.

Dess former

  • م Ensam
  • مـ I början
  • ـمـ I mitten
  • ـم I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

م fäster åt båda hållen. Öglan finns alltid där; det är bara svansen som kommer och går.

Så läses den

Med kort vokal

  • مَ ma
  • مُ mu
  • مِ mi

Med lång vokal

  • مَا maa
  • مُو muu
  • مِي mii

Med sukun — utan vokal

  • مْ m أَمْ am i ett ord

Ljuden aj och au

  • مَيْ maj
  • مَوْ mau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ mma أُمٌّ ummun i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً man قَلَمًا qalaman i ett ord
  • ـٌ mun قَلَمٌ qalamun i ett ord
  • ـٍ min قَلَمٍ qalamin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • مِفْتَاحٌ

    miftaaḥun Betydelse: nyckel I början

  • قَمَرٌ

    qamarun Betydelse: måne I mitten

  • قَلَمٌ

    qalamun Betydelse: penna I slutet

Öva

  • Vilken läses ”ma”?

    Svar: مَ — Ja — det lilla snedstrecket över ger a-ljudet.

    Snedstrecket över bokstaven är fatha, och det ger a-ljudet. Försök igen.

  • Var står م i قَلَم?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    قَلَم slutar på م. Försök igen.

Sedan: ن — en djupare skål än ب, med punkten över.

ن nuun n

Bokstaven

ن är ett vanligt ”n”. Ensam är den en djup skål med en punkt över — djupare än ب, och punkten sitter på andra sidan.

Dess former

  • ن Ensam
  • نـ I början
  • ـنـ I mitten
  • ـن I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ن fäster åt båda hållen. I början och i mitten liknar den ب och ت väldigt mycket; det är punkten över som skiljer dem åt.

Så läses den

Med kort vokal

  • نَ na
  • نُ nu
  • نِ ni

Med lång vokal

  • نَا naa
  • نُو nuu
  • نِي nii

Med sukun — utan vokal

  • نْ n أَنْ an i ett ord

Ljuden aj och au

  • نَيْ naj
  • نَوْ nau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ nna جَنَّةٌ djannatun i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً nan لَبَنًا labanan i ett ord
  • ـٌ nun لَبَنٌ labanun i ett ord
  • ـٍ nin لَبَنٍ labanin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • نَافِذَةٌ

    naafidhatun Betydelse: fönster I början

  • مَدِينَةٌ

    madiinatun Betydelse: stad I mitten

  • لَبَنٌ

    labanun Betydelse: mjölk I slutet

Öva

  • Vilken har sin punkt över?

    Svar: ن — Ja — ب har punkten under, ن har den över.

    Båda har exakt en punkt. Skillnaden är var den sitter. Försök igen.

  • Var står ن i مَدِينَة?

    Svar: I mitten — Precis — mellan دِي och ة.

    مَدِينَة slutar inte på ن — det gör ة. Försök igen.

Sedan: ه, det lätta h:et — och bokstaven vars form ändras mest.

ه haa h

Bokstaven

ه är det vanliga h:et i ”hus” — lätt, format i munnen i stället för djupt nere i strupen som ح.

det vanliga h-ljudet, som i ”hus”; det är aldrig stumt

Dess former

  • ه Ensam
  • هـ I början
  • ـهـ I mitten
  • ـه I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ه fäster åt båda hållen, och ingen bokstav ändras mer: en liten ögla ensam, en hög ögla i början, en romb i mitten och en öppen båge i slutet. Alla fyra är samma bokstav.

Så läses den

Med kort vokal

  • هَ ha
  • هُ hu
  • هِ hi

Med lång vokal

  • هَا haa
  • هُو huu
  • هِي hii

Med sukun — utan vokal

  • هْ h أَهْ ah i ett ord

Ljuden aj och au

  • هَيْ haj
  • هَوْ hau

Med shadda — dubblerad

  • ـّ hha سَهَّلَ sahhala i ett ord

Med tanwin — i slutet av ordet

  • ـً han وَجْهًا wadjhan i ett ord
  • ـٌ hun وَجْهٌ wadjhun i ett ord
  • ـٍ hin وَجْهٍ wadjhin i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • هِلَالٌ

    hilaalun Betydelse: nymåne I början

  • نَهْرٌ

    nahrun Betydelse: flod I mitten

  • وَجْهٌ

    wadjhun Betydelse: ansikte I slutet

Öva

  • Vilken är det lätta h:et, det som svenskan också har?

    Svar: ه — Ja — ه är det lätta; ح formas mycket längre ner i strupen.

    Den ena delar kropp med ج och خ. Det är den tunga. Försök igen.

  • Var står ه i وَجْه?

    Svar: I slutet — Precis — den avslutar ordet.

    وَجْه slutar på ه. Försök igen.

Sedan: و, som har mer än en uppgift.

و waaw w

Bokstaven

و har mer än en uppgift. Den kan vara konsonanten ”w”, den kan sträcka ut ett ”u” till ett långt ”uu”, och den kan hjälpa till att bilda ljudet ”au”.

som engelskans ”w” i ”water”, inte som svenskt v

Dess former

  • و Ensam
  • و I början
  • ـو I mitten
  • ـو I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

Precis som د kan و ta emot fäste från bokstaven före, men den fäster aldrig i bokstaven efter.

Så läses den

Med kort vokal

  • وَ wa
  • وُ wu
  • وِ wi

Med lång vokal

  • وَا waa
  • وِي wii

و har ingen egen rad för långt ”uu” — و är det ljudet, så den kan inte också bära det. Du möter den alltid direkt efter en annan bokstav, som i بُو och i ordet نُور. بُو buu

Med sukun — utan vokal

  • وْ w أَوْ au i ett ord

Ljuden aj och au

  • بَوْ bau

Hitta den i riktiga ord

  • وَرْدَةٌ

    wardatun Betydelse: ros I början

  • نُورٌ

    nuurun Betydelse: ljus I mitten

  • دَلْوٌ

    dalwun Betydelse: hink I slutet

Öva

  • I وَرْدَة läses و som:

    Svar: wa — Ja — i början av det här ordet är و en konsonant, med ett kort ”a”.

    Här inleder و ordet och bär sitt eget vokaltecken, alltså gör den konsonantjobb. Försök igen.

  • Vad gör و i بُو?

    Svar: sträcker ut ”u” till ett långt ”uu” — Precis — و håller kvar ”u”:et i بُ, så det blir ”buu”.

    بُ säger redan ”bu”. Fråga dig vad و lägger till. Försök igen.

Sedan: ي, som också har flera uppgifter. Nu har du sett و göra tre.

ي jaa j

Bokstaven

ي är partnern till و. Den kan vara konsonanten ”j”, den kan sträcka ut ett ”i” till ett långt ”ii”, och den kan hjälpa till att bilda ljudet ”aj”.

som ”j” i ”ja”

Dess former

  • ي Ensam
  • يـ I början
  • ـيـ I mitten
  • ـي I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

Till skillnad från و fäster ي åt båda hållen, så den sträcker sig in i bokstäverna omkring.

Så läses den

Med kort vokal

  • يَ ja
  • يُ ju
  • يِ ji

Med lång vokal

  • يَا jaa
  • يُو juu

ي har ingen egen rad för långt ”ii” — ي är det ljudet, så den kan inte också bära det. Du möter den alltid direkt efter en annan bokstav, som i بِي och i ordet فِي. بِي bii

Med sukun — utan vokal

  • يْ j أَيْ aj i ett ord

Ljuden aj och au

  • بَيْ baj

Hitta den i riktiga ord

  • يَدٌ

    jadun Betydelse: hand I början

  • بَيْتٌ

    bajtun Betydelse: hus I mitten

  • فِي

    fii Betydelse: i I slutet

Öva

  • I يَد läses ي som:

    Svar: ja — Ja — den inleder ordet och bär sin egen vokal, alltså blir det ”ja”.

    En bokstav som inleder ett ord och bär ett vokaltecken gör konsonantjobb. Försök igen.

  • Vad hjälper ي till att bilda i بَيْت?

    Svar: ljudet ”aj” — Precis — بَ plus يْ ger ”baj”, och sedan avslutar ت ordet.

    ي bär sukun här, alltså har den ingen egen vokal och smälter samman med ”a”:et före. Försök igen.

Sedan: alif — och hamzan som den ofta bär. De är inte samma sak.

ا alif aa

Bokstaven

Alif är ett specialfall. Ensam sträcker den ut ett ”a” till ett långt ”aa”. I början av många ord bär den en hamza — ett litet stopp i strupen — och då säger vokaltecknet hur den ska läsas.

Dess former

  • ا Ensam
  • ا I början
  • ـا I mitten
  • ـا I slutet

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

Alif fäster aldrig i bokstaven efter.

Så läses den

Med lång vokal

  • بَا baa

Med hamza

  • أَ a
  • أُ u
  • إِ i
  • آ aa آدَمُ aadamu i ett ord

Hitta den i riktiga ord

  • أَسَدٌ

    asadun Betydelse: lejon I början

  • بَابٌ

    baabun Betydelse: dörr I mitten

  • عَصًا

    ʿaṣan Betydelse: käpp I slutet

Öva

  • Vilken läses ”i”?

    Svar: إِ — Ja — när tecknet sitter under flyttar hamzan också ner under alif.

    Titta var det lilla tecknet sitter. I-ljudet skrivs alltid under bokstaven. Försök igen.

  • Vad gör alif i بَاب?

    Svar: ger ett långt ”aa” — Precis — alif håller kvar ”a”:et i بَ, så det blir ”baab”.

    بَ säger redan ”ba”. Alif efter den lägger inte till någon ny vokal — den sträcker ut den som redan finns. Försök igen.

Sedan: ء helt ensam — samma stopp i strupen, utan alif under.

ء hamza '

Bokstaven

ء är själva stoppet i strupen — pausen mitt i ”oj–oj”. Ibland skrivs den ensam, ibland sitter den på ett säte: ا, و eller ي. Sätet är bara en stol; ljudet är alltid detsamma.

ett litet stopp i strupen, som pausen mitt i ”oj–oj”

Dess former

ء

ء fäster inte i något åt något håll. När den sitter på ett säte är det sätet som fäster, inte hamzan — bokstaven under kan alltså se olika ut från ord till ord medan det lilla tecknet är exakt likadant.

Hitta den i riktiga ord

  • سُؤَالٌ

    suʾaalun Betydelse: fråga I mitten

  • بِئْرٌ

    biʾrun Betydelse: brunn I mitten

  • سَمَاءٌ

    samaaʾun Betydelse: himmel I slutet

Öva

  • Hur låter ء?

    Svar: som ett stopp i strupen — Ja — samma paus som du gör mitt i ”oj–oj”.

    Det är inget ljud man andas ut. Det är ett stopp. Försök igen.

  • Vad är ؤ i سُؤَال?

    Svar: en hamza skriven på ett و-säte — Precis — و är bara stolen; det är det lilla tecknet ovanpå som uttalas.

    Titta på det lilla tecknet som sitter ovanpå و. Försök igen.

Sedan: ة, en bokstav som bara dyker upp i slutet av ord.

ة taa marbuta a

Bokstaven

ة står i slutet av ett ord. Läser du ut ändelsen låter ة som ”t” — مَدْرَسَةٌ blir ”madrasatun”. Stannar du på ordet i stället faller ändelsen bort och kvar blir bara ”a”: ”madrasa”.

i slutet av ett ord — ”a” när du stannar, ”t” när ändelsen läses ut

Dess former

ـة

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ة sitter i slutet av ordet. Den kan ta emot fäste från bokstaven före, men ingenting följer efter — därför har den bara den enda form som visas här.

Hitta den i riktiga ord

  • مَدْرَسَةٌ

    madrasatun Betydelse: skola I slutet

Öva

  • Var brukar ة stå?

    Svar: I slutet — Ja — det är det enda stället du möter den på.

    Tänk på مَدْرَسَةٌ. Var i ordet står ة? Försök igen.

  • Hur läses ة i مَدْرَسَةٌ när du stannar på den?

    Svar: a — Precis — ändelsen faller bort och du säger ”madrasa”.

    När du stannar i slutet av ordet faller ändelsen bort och ة hörs som en enkel vokal. Försök igen.

Sedan: ى — ännu en ändelse, och ännu en som inte är vad den ser ut att vara.

ى alif maqsuura aa

Bokstaven

ى ser ut som ett ي som tappat sina punkter, men det är inget ”j” alls. I slutet av ett ord läses den som ett långt ”aa” — det är en alif i annan skepnad.

ser ut som ett ي utan punkter, men läses ”aa”

Dess former

ـى

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

ى står bara i slutet av ord, fäst i bokstaven före. Därför finns här en form och inte fyra.

Hitta den i riktiga ord

  • عَلَى

    ʿalaa Betydelse: på I slutet

  • إِلَى

    ilaa Betydelse: till, mot I slutet

  • مُسْتَشْفًى

    mustashfan Betydelse: sjukhus I slutet

Öva

  • Hur läses ى i slutet av عَلَى?

    Svar: som ett långt ”aa” — Ja — den ser ut som ett ي utan punkter, men läses ”aa”.

    Den har inga punkter, och det är inget ”j”. Säg ”ʿalaa” högt och lyssna på slutet. Försök igen.

  • Var dyker ى upp?

    Svar: I slutet — Ja — det är det enda stället du möter den på.

    Tänk på عَلَى, إِلَى och مُسْتَشْفَى. Var står ى i vart och ett? Försök igen.

Sedan: لا — två bokstäver skrivna som en enda form.

لا laam alif laa

Bokstaven

لا är ingen ny bokstav. Det är ett ل följt av ett ا, skrivna i ett enda drag för att de förekommer så ofta tillsammans. Ensamt betyder ordet ”nej”.

Dess former

لا

ل tar emot fäste från det som kommer före, och ا avslutar — precis som när de står var för sig. Därför ser du لا både fastsatt åt höger och fristående.

Hitta den i riktiga ord

  • لَا

    laa Betydelse: nej I början

  • سَلَامٌ

    salaamun Betydelse: fred I mitten

  • أَوْلَادٌ

    aulaadun Betydelse: barn I mitten

Öva

  • Vilka två bokstäver bildar لا?

    Svar: ل + ا — Ja — ett ل och ett ا, skrivna som en enda form.

    Säg det högt: ”laa”. Vilka två bokstäver skulle stava det? Försök igen.

  • Hur läses لا?

    Svar: laa — Precis — ”laa”. Ensamt är det ordet för ”nej”.

    Läs från höger till vänster: ل kommer först, och ا sträcker ut det. Försök igen.

Sedan: الـ, det lilla ordet som inleder väldigt många substantiv.

ال al — ”den, det” al-

Bokstaven

الـ motsvarar oftast den bestämda formen på svenska. Det fästs framför substantivet i stället för att stå för sig, och det är en av de vanligaste sakerna du ser i en arabisk text.

Dess former

الـ

Det lilla strecket bredvid en bokstav visar var den fäster i grannbokstaven. Det är inget tecken och ingen del av bokstaven — det är själva fästet.

الـ är ingen enskild bokstav med fyra egna former — det är ett prefix på två bokstäver, och dess ل fäster framåt i ordet det sitter på.

  • a- — här hörs inte ”l”:et — i stället dubbleras bokstaven efter

Hitta den i riktiga ord

  • الْبَيْتُ

    al-bajtu Betydelse: huset I början

  • الشَّمْسُ

    ash-shamsu Betydelse: solen I början

Öva

  • Vad betyder الـ oftast?

    Svar: den bestämda formen — Ja — det markerar substantivet som bestämt.

    Jämför بَيْتٌ (”ett hus”) med الْبَيْتُ. Vad har lagts till? Försök igen.

  • Vad händer med ش i الشَّمْسُ?

    Svar: Den dubbleras i uttalet. — Precis — man hör inte ”l”:et; i stället dubbleras ش, vilket ger ”ash-shamsu”.

    Säg det högt: ”ash-shamsu”. Lyssna på vad som händer med ش. Försök igen.

Där har du hela alfabetet: 28 bokstäver, tecknen som hör till dem, och de ändelser och stavningar du möter oftast. Ta ett vokaliserat ord långsamt, bokstav för bokstav, så märker du att du redan kan lista ut det.